Stod i snögloppet. Champangeglaset i vänstra handen. Innehållet surt som ättika. Nån sorts vinliknande blask med kolsyretillsats. Gutår!
Stirrade mot disig himmel. Krevader i fjärran. Ljud fortplantas märkligt väl i fuktig luft. Ett dovt dån omsluter allt. Mörkret diffust upplyst i mjölkiga färger.
Plötsligt löper en av de egna fyrverkeripjäserna amok. Dras alltför snabbt ner av gravitationen. Plöjer fräsande och gnistrande över gräsmattan. Siktet inställt. Närmar sig min utkiksplats.
En nära-döden-upplevelse. Eller så leker jag bara dramaqueen. Gissa!
……………………………………………………………………………………………………………………..
0 Svar till “Jag lever. Knappt.”